Bostadsrättsföreningen Rbh4 ligger i Röbäck som har drygt 2 500 invånare och är beläget ca 4 km söder om Umeå centrum.
Kvarteret Kragen finns i utkanten av “gamla” Röbäck, norr om Skravelsjövägen och omfattar 70 bostadsrätter (lägenheter och radhus). Bostadshusen är gråa med vita knutbrädor och fönsterkarmar samt svarta tak.
Husen i kvarteret är samlade i två grupper i form av ”plus” i enlighet med det vinnande förslaget i arkitekttävlingen om utformningen av bostadsområdet.
I det övre plusset (nära Nya skravelsjövägen) finns 12 radhus och 29 lägenheter samt en vinkelbyggnad med garage, förråd, matkällare, tvättstuga, soprum, bastu och övernattningslokal.
I det nedre plusset (nära Skravelsjövägen) finns 9 radhus och 20 lägenheter samt en vinkelbyggnad med garage, cykelförråd, samlingslokal, tvättstuga, soprum och vaktmästeri.
Den här sidan innehåller information om vad som gäller för Rbh4. Det är en ekonomisk förening som bl.a. regleras av lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
Bekanta dig med stadgarna (se boendepärmen) som är grunden för en bostadsrättsförenings verksamhet och beskriver de regler som gäller för föreningen och hur föreningen ska skötas.
Stadgarna utformas enligt bostadsrättslagen (1991:614) och ovan nämnda lag, samt godkänns av Bolagsverket.
Föreningens medlemmar = bostadsrättsföreningen
Föreningen sköts av dess medlemmar och består av flera olika organ. Styrelse och valberedning väljs enligt stadgarna av medlemmarna vid föreningsstämma och arvoderas enligt stämmans beslut.
Andra organ sätts samman av styrelsen vid behov, bland styrelsens ledamöter. Sådana organ är exempelvis IT-gruppen och fritidskommittén. Teknisk och ekonomisk förvaltning köper föreningen av Riksbyggen.
Bostadsrättens konstruktion
Föreningens medlemmar äger rätten att nyttja bostaden medan själva huset/husen liksom all mark ägs av föreningen. Föreningen är beroende av medlemmarnas engagemang, initiativ och ideella arbete.
Engagemanget kan ske i arvoderad form genom styrelsearbete och ideellt arbete i samband med t.ex. städdagar. Optimalt vore om samtliga medlemmar vid något tillfälle bidrar till föreningen genom styrelsearbete. Det ger en kontinuerlig kunskapsöverföring om föreningens angelägenheter och motverkar orealistiska förväntningar på vad föreningen (vi) kan göra.
Vid städdagarna utför vi mycket arbete. Sjuttio personer (en från varje hushåll) hinner med en hel del på två timmar under vår respektive höst. Visserligen kan externa ledamöter anlitas för styrelsearbete och andra tjänster köpas MEN det innebär ökade avgifter för föreningens medlemmar.
Med hänsyn till att medlemmarna ansvarar för och delar på föreningens kostnader och ansvaret för föreningens skulder strävar styrelsen efter att så långt möjligt hålla nere kostnaderna.
Av samma anledning är engagemang och ideellt arbete viktigt. Det krävs också för att vår förening ska fungera bra och området vara trevligt. Eftersom bostadsrätt är en annan form av ägande än egnahemshus, krävs hänsynstagande till andra föreningsmedlemmar och tillstånd för att göra vissa saker.
En viktig utgångspunkt är att föreningens medlemmar inte kan vidta några som helst åtgärder avseende byggnadens utsida eller marken utan styrelsens tillstånd. Boende får således inte ockupera marken angränsande till den egna altanen för att skapa sig en tomt.
För det fall att boende t.ex. vill bygga altan, anlägga rabatter, plantera buskar eller andra växter krävs tillstånd. Om byggnationer, planteringar och liknande anläggs på marken – som alltså ägs av föreningen – utan ansökan eller tillstånd kan föreningen (styrelsen) ålägga boende att återställa marken på egen bekostnad.